Hur man väljer att framstås var något som jag tänkte mycket på efter att jag slutat blogga. Hur framstås jag för någon som inte känner mig? I kommentarsfeeden har det då och då under åren som jag har bloggat trillat in oroliga kommentarer som frågar om jag inte är på gränsen till FÖR hälsosam och att jag äter FÖR lite. Och jag kan förstå det, nästan allt som jag lagt ut på bloggen är recept och bilder på näringsrik mat, tips på hur man kan äta nyttigare och tänka för att må bättre. Om man bara läser min blogg framstås det som om jag är den supernyttiga tjejen som aldrig äter onyttiga saker och typ dör om det är något e-medel i maten. Men det är inte sant.

För att vara en 17-åring äter jag säkert väldigt bra för jag är medveten om att jag mår mycket bättre av det, blir piggare, orkar mer och känner mig mer stark i samband med träning. Men jag äter choklad när jag är sugen på det. Det ni ser på mina middagsbilder är första portionen och oftast tar jag en till sedan som ni inte får se. Ibland bara måste jag ha Ben and Jerry en tisdag och då slevar jag i mig en massa på direkten (om vi har det hemma). Blir jag bortbjuden äter jag det som serveras. Mamma och pappas mat går också mer än gärna ner. I skolan äter jag också det som serveras, och om jag skulle vara rädd för e-medel skulle den nog knappast gå att äta. När något är riktigt gott äter jag tills jag är proppmätt och nästan mår illa. Jag är inte särskilt förtjust i godis, läsk eller chips men bakverk äter jag och njuter av men kanske inte varje dag. Jag ser mig själv som en tränande och aktiv människa, men i höst har jag haft världens träningsdipp. Jag kan skriva glada och positiva inlägg när jag är glad och positiv men de dagar då jag inte är det så nämner jag ingenting om hur jag känner.

Jag tror ni förstår var jag vill komma. En blogg är alltid bara en blogg och kan aldrig visa 100 % av en människas liv. Det måste alla som läser bloggar förstå. Man väljer vad man vill skriva om. Man fokuserar oftast på det positiva och vill framstå som så bra som möjligt.

Jag tycker att jag är en sund tjej och jag vill sprida ett sunt budskap i min blogg. Dock är balansgången himla svår, min blogg har sitt hälsofokus men samtidigt vill jag inte alls "lura" någon eller bidra till någon hälsohets (som det redan finns tillräckligt av i dagens samhälle). Jag vill vara ärlig och visa på det viktiga med att sträva efter att leva i balans på alla plan (även om det inte alltid är enkelt). Visst skulle jag kunna lägga ut en bild/ett inlägg varje gång jag äter något "onyttigare", skriva ett inlägg varje gång jag har en dålig dag eller varje gång jag äter så att jag mår illa för att jag är stressad över något. Men samtidigt blir det himla löjligt, hur kul är det att läsa någon som skriver "nu käkar jag ben and jerry" eller efter den här portionen tog jag en till portion eftersom jag inte var mätt/fortfarande sugen, vad får ni ut av det? Så jag väljer mina inlägg. Det här är främst en hälsoblogg och det är därför jag sprider hälsosamma recept men jag äter inte bara sådan mat som finns på bloggen. Jag skriver om t.e.x tillsatser och e-medel eller liknande saker för att jag tycker att det är intressant och för att "öppna ögonen" på folk som kanske aldrig har reflekterat över det, men det betyder inte att jag är supernoga med att inte få i mig tillsatser själv även om jag dock är medveten om det. Men jag är långt ifrån manisk.

Jag tror på balans. Både när det gäller hälsa och allt annat i livet. Man kan inte bli för extrem. När det gäller mat gillar jag 80/20-tänket som många förespråkar även om det inte direkt är något som jag tänker på i de termerna. Cirka 80 % hälsosamt och cirka 20 % vad man nu vill; en hälsosam grund som tillåter även annat. Jag har skrivit om balans och hur jag ser på hälsa innan. Något som jag dock inte har nämnt är att jag nog har varit lite väl hälsosam. Det var längesedan och en kort period men som med allt annat vi upplever i livet så har det påverkat mig, och jag har länge förnekat det för mig själv. Det är en annan historia som jag kanske ta någon annan gång men det jag vill säga är att jag vet hur det är att inte ha balans och att klanka ner på sin kropp och sig själv. Och det är nog tack vare den perioden som jag vet att jag inte vill leva så. Jag vill må bra i kropp och själ, känna mig stark, vara pigg och ha energi, känna mig glad och lycklig, vara och älska mig själv för den jag är, ha bra självkänsla och självförtroende och leva mitt liv som jag vill eftersom det är just mitt liv.

Jag vet inte riktigt hur jag generellt framstås på bloggen men jag vill sprida sunda värderingar. Jag tycker om att laga mat och jag vet vad JAG mår bra av, och jag vill sprida recept och mina tankar så att jag kanske kan hjälpa någon annan till att må bättre. Men mår man inte bra av att läsa min blogg tycker jag inte att man ska göra det.

Jag vet inte riktigt om jag lyckats få ner allt jag vill säga i detta inlägg och om jag förklarar det bra. Jag tror på en hälsosam livsstil som håller i längden. Jag vill verkligen förklara detta så att alla förstår och så att jag inte sprider fel bild.

Ett långt men viktigt inlägg!!!

Hälsningar från Sofie som har ätit en massa glass idag och spenderat 1 minut på crosstrainern (sen gick jag hem för det kändes inget bra i varken kropp eller själ så det fick bli en vilodag idag igen). Sen har jag fyllt på med bra mat med, haft välbehövlig ensamtid efter två sociala kvällar i rad och laddat inför kommande vecka med att bara dega runt här hemma. Balans heter det!

Hur ser du på mig och min blogg?