Tänkte sammanfatta hur tjejmilen var:

De två västra bilderna innan start och den tredje precis efter målgång!

Okej jag och mamma begav oss hemifrån en stund efter kl. 13. Tidsoptimisten Sofie får det väldigt stressigt i slutet och kastar ner allting i sin väska och hittar sin löpjacka otvättad och illaluktande, typiskt men jag har bara en och den får det bli. Jag inser att jag inte riktigt förstått hur kallt det är ute när vi går mot tunnelbanan. Skulle haft mina långa träningstights och inte 3/4, och sedan en fleecetröja innan att värma sig i. När vi snart ska gå av tunnelbanan är nästan hela vagnen full av förväntansfulla tjejer/kvinnor i löparkläder, pepp!

Väl framme ser jag de som sprang i första heatet springa i mål på 40 min. Tänk om man var så snabb! Geggigt överallt, men om man jämför med hur geggigt det skulle bli senare så var det ingen fara. Lång kö till bajjamajjorna, tur att man är där i god tid. Letar upp inhägnaden där min startgrupp är. Plötsligt ser jag ett välbekant ansikte, Rosa från min träningsskola som också ska springa. Vi pratar ett tag, bra pepp inför loppet. 5 min kvar till start, jag säger hejdå till henne och mamma som får alla mina saker och jacka. Tar mig in i inhägnaden, geggigt överallt och trångt. Nedräkning och helt plötsligt är vi igång. Och oj vad mycket folk, jag hade förväntat mig mycket folk och att det skulle vara jobbigt att springa om i början. Och det var det! Problemet var bara att det fortsatte och fortsatte. Trångt överallt, och alla sprang långsammare än jag ville springa.

Så jag börjar springa slalom, inte lätt. Meningen var att alla som var långsamma skulle hålla sig till höger, och de snabbare till vänster. Men så var det självklart inte! Springa lite vänster, hitta en lucka, kuta, fastna bakom några segare människor, springa till höger, tränga sig mer osv. Jag sprang extremt mycket på kantera, och vid sidan av dvs nerdränkta gräsmattor, lera och en hel del vattenpölar (skorna var redan genomblöta och det klunkade ut vatten på sidorna). Det var väldigt frusterande att inte kunna ta ut sig som man ville. Men samtidigt tror jag att det på ett sätt var bra då jag hela tiden fokuserade på att finna nästa lucka att springa i och inte att det var jobbigt att springa. Dessutom får man en självförtroende boost när man springer förbi i stort sig alla. Sedan efter halva loppet började det störtregna, och det fortsatte nästa hela vägen till mål.

I slutet blev det inte lika trångt och man kunde mer hålla sitt eget tempo. Eftersom jag inte riktigt fick hålla det innan så körde jag hårt och spurtade sista biten (där var det som lerigast, vi bokstavligt talat sjönk ner med hela skorna i leran). I mål kom jag till slut på 53:42 min. Nöjd, men samtidigt inte. Fick inte hålla mitt tempo som jag ville, och var inte "trött så jag bara vill lägga mig ner" efteråt. Efter mina förutsättningar på senaste tiden hade jag satt målet 55 min och det klarade jag ju, men samtidigt så visste jag innerst inne att det var 50 min gränsen som jag satte när jag började träna inför loppet som skulle göra mig helt nöjd. Lite bittert när jag kände att jag kunde ta i mer och att vädret ställde till det, annars hade jag kanske klarat det.

Men nästa år minsann, eller nästa lopp jag springer! Nu har jag en officiell tid vilket gör att jag får springa i de bättre startgrupperna, det hade jag inte innan. Dock ska jag ta det lugnare med löpningen nu för jag haft lite ont i knän och benhinnor, och det är inte bra. Efter en löparperiod har jag tänkt att jag mer ska spontanträna i några veckor för att sedan fokusera på gymmet, men mer om det i nästa träningsinlägg.

Självklart är jag nöjd med vad jag har presterat idag. Tänk, jag tror inte ens att jag har sprungit milen eller längre mer än 10 gånger i hela mitt liv, så det är ju bra men denna tid då!

Lite posing efteråt med medaljen! Pappa fick agera fotograf :)

Leran och regnet tog sig ändå in till tånaglarna!

Sprang ni? Hur gick det för er? :D

ps. Hela detta inlägget är skrivet efter mina förutsättningar och mål. Man tävlar ju med sig själv. Så om man tar sig runt på sådär 2 timmar är det självklart inte dåligt! Och bara för att jag verkligen ville springa under 50 min, så ska man vara inte vara ledsen för att man "bara" klarade springa under 60 min gränsen, vi är alla olika och har tränat olika mycket och hårt inför detta. Ni fattar vad jag menar, var stolta för att ni ens har klarat att springa det!

Uppdate: Gick precis in på Tjejmilens hemsida, min tid har jag redan fått på sms direkt efter målgång men vilken placering av alla som sprang har jag inte fått. Kom häpnadsväckande på plats 2482 av 32 000+ Det betyder att jag sprang fortare än ungefär 30 000 människor, hur coolt är inte det? En lite nöjdare Sofie nu helt enkelt! Och dessutom glömde nämna det innan, att detta trots allt var ju nytt rekord för min del på 10 km :D

 

Sofia

1 september 2012 21:14

Bra jobbat och grattis!:D

Sofie

1 september 2012 22:13

Tack :)

 

Malin

1 september 2012 22:03

Bra jobbat! Jag känner igen frustrationen över trängseln. Samtidigt som man pressas mer vid loppen att kunna springa lite snabbare där det är fritt så hindras man där det är trångt.
Har aldrig sprungit Tjejmilen så jag vet inte hur det är, men jag kan tipsa dig om Midnattsloppet. Det är mycket folk och väldigt kuperad bana så inga rekord att räkna med, men det är en folkfest. Den går i mitten av Augusti. Man måste vara ute i god tid för att anmäla sig till det. Ska springa Topploppet den 22 september, då hoppas jag kunna nå min magiska gräns (45min).

http://orkanensmitt.bloggplatsen.se

Sofie

1 september 2012 22:17

Hej! Ja jag har hört talas om midnattsloppet, ska nog springa nästa år. Funderar även på topploppet i år om det finns platser kvar, dock har jag haft ont i benen nu så jag borde kanske lägga löpningen åt sidan någon månad och då får jag skippa det loppet :(

 

Emma

2 september 2012 07:32

Grattis! Mycket bra kämpat :-)

http://Emmabarremyr.blogg.se

Sofie

2 september 2012 09:43

Tack :D

 

Becka

2 september 2012 10:29

Riktigt bra kämpat!! Bra tid också! :) Jag är själv löpare och så satt det var intressant att läsa!
För övrigt så älskar jag din blogg och alla bra recept, älskar att prova alla efterrätter med honung som sötning (då min mamma är emot sötningsmedel tyvärr)
Keep on going! Kommer nog aldrig tröttna på din blogg :D

http://www.rehbecka.blogspot.com

Sofie

10 september 2012 21:50

Vad kul :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Japp, jag låter bloggen vila ett tag nu dvs jag tar någon form av bloggpaus på obestämd tid. Energi att lägga på bloggen finns inte riktigt där för mig. Antingen vill jag göra min blogg bra och skriva regelbundet eller så vill jag inte skriva all...

  Inställda planer med en kompis ledde till att jag hängde med familjen och ett par familjevänner ut i skogen idag. Vi hittade en massa svamp och njöt av naturen.           Självklart hade vi med oss matsäck i våra ryggsäckar! På mina mackor...

  Här har ni veckans fredagslista:   1. MIN MORGONSTUND är något jag högt prioriterar. Till för bara några månader sedan ingick det bara att göra en smarrig frukost och äta den i lugn och ro. Nu går jag faktiskt upp ännu tidigare för att börja ...

  Hej allihopa! Som ni säkert har märkt har jag tagit en spontan bloggpaus senaste veckorna. Främst pga bloggtorka och att mycket annat i mitt liv har tagit tid. Men nu är jag tillbaka och tänker så smått börja skriva igen. Vad är ni intresserade a...

  Låt mig presentera veckans fredagslista:      1. Jag har hittat en podcast som egentligen inte är en podcast utan timmeslånga avsnitt med skön yogamusik. Jag använder musiken både till yoga, meditation, avslappning och som pluggmusik. Podcast...