Denna smaskiga paj har jag länge tänkt göra ett eget recept på, och idag blev det äntligen av till middag:

Tacopaj (ca 8 personer)

3 dl valfritt mjöl (jag hade 1 dl dinkelfullkornsmjöl, 1 dl havrekli, 1 dl sojamjöl)

1 dl kesella/kvarg

3 msk kokosolja (alternativt annan olja eller ca 25 g smör)

ev. lite vatten om degen blir för torr

600 g nötfärs

1 gul lök

4 vitlöksklyftor

1 röd paprika

3 dl krossade tomater

1-1 1/2 msk tacokrydda

140 g avrunnen majs (1 liten burk)

2 dl keso

1 dl riven ost

1 skivad tomat

1. Sätt ugnen på 175 grader.

2. Blanda samman mjöl, kvarg och olja. Tryck ut i en pajform med ca 28-29 cm i diameter. Nagga formen med en gaffel.

3. Förgrädda skalet i ugnen ca 15 min.

4. Höj värmen på ugnen till 200 grader.

5. Bryn färsen.

6. Finhacka löken, pressa vitlöken och skär paprikan i småbitar. Fräs samman i en egen stekpanna i några minuter.

7. Lägg över grönsakerna till färsen. Rör i krossade tomater och smaka av med tacokrydda. Låt puttra i några minuter.

8. Lägg färsröran i det förgräddade pajskalet. Fördela först över majs, sedan keso, riven ost och slutligen tomat.

9. Grädda i ugnen (glöm inte att du nu ska ha höjt tempraturen) i ca 30 min. Ha gärna på grillvärme i slutet så att den får fin färg.

10. Servera med en stor sallad!

 Tänkte sammanfatta hur tjejmilen var:

De två västra bilderna innan start och den tredje precis efter målgång!

Okej jag och mamma begav oss hemifrån en stund efter kl. 13. Tidsoptimisten Sofie får det väldigt stressigt i slutet och kastar ner allting i sin väska och hittar sin löpjacka otvättad och illaluktande, typiskt men jag har bara en och den får det bli. Jag inser att jag inte riktigt förstått hur kallt det är ute när vi går mot tunnelbanan. Skulle haft mina långa träningstights och inte 3/4, och sedan en fleecetröja innan att värma sig i. När vi snart ska gå av tunnelbanan är nästan hela vagnen full av förväntansfulla tjejer/kvinnor i löparkläder, pepp!

Väl framme ser jag de som sprang i första heatet springa i mål på 40 min. Tänk om man var så snabb! Geggigt överallt, men om man jämför med hur geggigt det skulle bli senare så var det ingen fara. Lång kö till bajjamajjorna, tur att man är där i god tid. Letar upp inhägnaden där min startgrupp är. Plötsligt ser jag ett välbekant ansikte, Rosa från min träningsskola som också ska springa. Vi pratar ett tag, bra pepp inför loppet. 5 min kvar till start, jag säger hejdå till henne och mamma som får alla mina saker och jacka. Tar mig in i inhägnaden, geggigt överallt och trångt. Nedräkning och helt plötsligt är vi igång. Och oj vad mycket folk, jag hade förväntat mig mycket folk och att det skulle vara jobbigt att springa om i början. Och det var det! Problemet var bara att det fortsatte och fortsatte. Trångt överallt, och alla sprang långsammare än jag ville springa.

Så jag börjar springa slalom, inte lätt. Meningen var att alla som var långsamma skulle hålla sig till höger, och de snabbare till vänster. Men så var det självklart inte! Springa lite vänster, hitta en lucka, kuta, fastna bakom några segare människor, springa till höger, tränga sig mer osv. Jag sprang extremt mycket på kantera, och vid sidan av dvs nerdränkta gräsmattor, lera och en hel del vattenpölar (skorna var redan genomblöta och det klunkade ut vatten på sidorna). Det var väldigt frusterande att inte kunna ta ut sig som man ville. Men samtidigt tror jag att det på ett sätt var bra då jag hela tiden fokuserade på att finna nästa lucka att springa i och inte att det var jobbigt att springa. Dessutom får man en självförtroende boost när man springer förbi i stort sig alla. Sedan efter halva loppet började det störtregna, och det fortsatte nästa hela vägen till mål.

I slutet blev det inte lika trångt och man kunde mer hålla sitt eget tempo. Eftersom jag inte riktigt fick hålla det innan så körde jag hårt och spurtade sista biten (där var det som lerigast, vi bokstavligt talat sjönk ner med hela skorna i leran). I mål kom jag till slut på 53:42 min. Nöjd, men samtidigt inte. Fick inte hålla mitt tempo som jag ville, och var inte "trött så jag bara vill lägga mig ner" efteråt. Efter mina förutsättningar på senaste tiden hade jag satt målet 55 min och det klarade jag ju, men samtidigt så visste jag innerst inne att det var 50 min gränsen som jag satte när jag började träna inför loppet som skulle göra mig helt nöjd. Lite bittert när jag kände att jag kunde ta i mer och att vädret ställde till det, annars hade jag kanske klarat det.

Men nästa år minsann, eller nästa lopp jag springer! Nu har jag en officiell tid vilket gör att jag får springa i de bättre startgrupperna, det hade jag inte innan. Dock ska jag ta det lugnare med löpningen nu för jag haft lite ont i knän och benhinnor, och det är inte bra. Efter en löparperiod har jag tänkt att jag mer ska spontanträna i några veckor för att sedan fokusera på gymmet, men mer om det i nästa träningsinlägg.

Självklart är jag nöjd med vad jag har presterat idag. Tänk, jag tror inte ens att jag har sprungit milen eller längre mer än 10 gånger i hela mitt liv, så det är ju bra men denna tid då!

Lite posing efteråt med medaljen! Pappa fick agera fotograf :)

Leran och regnet tog sig ändå in till tånaglarna!

Sprang ni? Hur gick det för er? :D

ps. Hela detta inlägget är skrivet efter mina förutsättningar och mål. Man tävlar ju med sig själv. Så om man tar sig runt på sådär 2 timmar är det självklart inte dåligt! Och bara för att jag verkligen ville springa under 50 min, så ska man vara inte vara ledsen för att man "bara" klarade springa under 60 min gränsen, vi är alla olika och har tränat olika mycket och hårt inför detta. Ni fattar vad jag menar, var stolta för att ni ens har klarat att springa det!

Uppdate: Gick precis in på Tjejmilens hemsida, min tid har jag redan fått på sms direkt efter målgång men vilken placering av alla som sprang har jag inte fått. Kom häpnadsväckande på plats 2482 av 32 000+ Det betyder att jag sprang fortare än ungefär 30 000 människor, hur coolt är inte det? En lite nöjdare Sofie nu helt enkelt! Och dessutom glömde nämna det innan, att detta trots allt var ju nytt rekord för min del på 10 km :D

Dagens frukost:

x Lime/mango/kanel gröt med granatäpplekärnor, pekannötter och vaniljkeso/kvarg

x Ett kokt ägg med örtsalt

x En riskaka med skinka och keso

Lime/mango/kanel gröt (1 person): Koka gröt på 1 dl fiberhavregryn, 2 dl vatten, saften ur 1 lime, 1 dl tärnad mango och 1/2 tsk kanel. Rör ev. i 1 äggvita efteråt för mer protein, jag skippade detta idag då jag hade ett kokt ägg till istället. Toppa med vad du tycker passar!

So today is the day! Dags för tjejmilen. Jag är faktiskt inte taggad alls. Regnet smattrar mot fönstret, det ser kallt ut ute och jag har de senaste gångerna jag löptränat haft känningar i både knän och benhinnor vilket inte är bra alls. Men jag tror att när jag väl är där, med en massa folk omkring mig och löpstämningen infinner sig och jag känner tävlingssmänniskan i mig kommer fram så kommer jag bli ordentligt taggad och springa järnet samtidigt som jag njuter av upplevelsen. Det är första gången någonsin (om man inte räknar mini maraton när jag var liten) som jag springer ett lopp, så jag har ingen aning om hur allt går till men det lär jag väl märka :) När jag började träna regelbundet inför loppet för ca 8-9 veckor sedan var planen att klara att springa under 50 min. Det vore grymt härligt att klara det, men det blir nog svårt med sjukdomar och annat som ställt till träningen, när jag sprang sträckan senast för någon vecka sedan så var jag iallafall under 55 min. Så under 55 min bara måste jag klara PUNKT!

Har jag några läsare som ska springa? :D Lycka till i sådana fall! Om det skulle vara så att någon råkar se mig, var inte rädda för att säga hej. Det snarare jag som kommer att tycka att det är supermegaläskigt än ni haha :P Jag springer i den ytterst orginella outfiten: grått linne och svarta träningstights, men det står Sofie på nummerlappen och jag har nummer 3.... någonting.

Förresten dagens frukost, suuupergod! :D